Sammanfattning: Formula 1: Driver to survive
Publicerat den
Igår började jag kolla på denna serie och skit vad bra den var. Jag har egentligen aldrig kollat på F1 och måste säga att det är en sak jag kommer titta på från och med nu, har en stor respekt för förarna och de gör så jävla coolt jobb när de kör så snabbt. Varje gång jag zappat förbi en Formel 1-tävling har jag sett att Ferrari eller Mercedes varit i topp, suckat över hur tråkig sporten verkat och letat upp någon annan underhållning istället. Men efter att ha spenderat dessa timmar tillsammans med förarna, förstått deras egna resor till den här elitgruppen av de 20 bästa och hur snabbt deras plats kan ges bort mot någon annan så fort man inte ger valuta för de hundratals miljoner dollar som spenderas på ens formelbil varje år.
Favorit föraren måste vara Daniel Ricciardo, han är en sån sjuk jävla förare. Personligen hade jag ingen som helst relation till Formel 1, mer än att det varit något jag har zappat förbi ibland på Eurosport, kanske sett något klipp på en ”viral” krasch och givetvis hört talas om Michael Schumacher när det begav sig samt Lewis Hamilton nu. Men där någonstans stannar min förkunskap. Efter att ha förstått att det här är en serie som vem som helst, motorsportsintresserad eller inte, kan älska. Vi har såklart fått ta del av andra sportdokumentärer genom åren, men sällan har någon kommit i närheten av den typ av inblick som erbjuds i Formula 1: Drive to Survive. Vilket troligtvis beror på att Netflix tillsammans med världsmästerskapen i Formel 1 har samarbetat och givit produktionen tillgång till alla som var involverade i 2018-säsongen.
Detta måste vara en av de bästa dokumentär-serierna jag har sett detta året och jag bar längtar tills säsong 2 kommer och är så taggad på det. Ljudet när de kör är så jävla nice och om mindre än 2 veckor så är det nästa race vilket jag längtar till. Men varje mästerskap består av tio stall, med två förare vardera team. De tjugo förarna utgör alltså varje års totala uppställning av formel 1-förare. Det som jag personligen aldrig riktigt hade förstått tidigare var faktumet att Ferrari, Mercedes och Red Bull-stallen och deras sex förare har en sådan ekonomisk fördel att de liksom tävlar lite för sig.
