TED (2018)
Publicerat den
BETYG: 10/10 | GENRE: Musik | Biografi | Drama
Ted: För Kärlekens Skull (Adam Pålsson, Peter Viitanen & Happy Jankell)
Kommentar: En film av Sveriges mest älskade artister.
Handling: "Ted - För kärlekens skull" är filmen om Ted Gärdestad, en av Sveriges mest älskade artister och hans dramatiska, kontrastrika och alltför korta liv. Jag älskar filmen just för att den är så uppriktig, för att intentionerna är så goda, för att historien är så intressant och för att låtmaterialet är så starkt.
Kommentar: Ted spelar tennis i en match med Björn Borg (vilket jag inte visste). Hans pappa vill att han ska fortsätta med tennise men brödraparet vill inte släppa musiken. Ted skriver låtarna och sjunger medan Kenneth skriver texterna. Kenneth är den ende som kan sätta ord på broderns känslor och som team är de oskiljbara. Vi får följa dem när de spelar in sina första rullband, när de drömmer om framtiden och när de knallar in på Polar Musics kontor och tar Stikkan Andersson med storm. Skivkontrakt och folkparksturné i den svenska sommaren följer. Ted blir landets första riktiga flickidol och succéerna avlöser varandra. Det är soligt, varmt och kul. Vänskapen med Björn Borg och deras rivalitet – både på plan och i kärlekslivet – skildras med en stor portion humor och giftermålet med första frun Lotta Ramel sjuder av ungdomlig glädje. Ett mörker som smyger sig på. Först handlar det om subtila antydningar om att någonting inte är som det ska, men snart växer sig demonerna starkare. De får röster och ansikten, och blir allt svårare att stänga ute. Ted har kontakt med sina känslor, men har svårt att hitta sig själv. På 80-talet går han in i Bhagwan-sekten, klär sig i vinrött och tar namnet Swami Sangit Upasani. När han återvänder till Sverige är det i form av en plågad och nedbruten man, psykiskt sjuk, paranoid och medicinerad.
Spoilers: Det finns många scener i filmen som jag verkligen älskar, en av de var sista gången han var i studion. Det var då jag grät som mest och då insåg att Kenneth alltid var där för honom även om Ted inte var där för honom. Han som spelar Ted, Adam Pålsson gör ett så bra jobb och han spelar så bra i vissa scener, speciellt när han sjunger. Älskar hans röst, påminner mycket om Ted men han kör på sitt eget lilla sätt. Adam Pålsson går verkligen in för det här med hela sitt hjärta. Orädd, öppen och uppriktig, som om han har laddat för den här rollen i hela sitt liv. Han gör det så genuint och ärligt att det är omöjligt att inte känna för honom. Med vidöppna ögon släpper han in alla som vill hänga med på resan och med sitt barnsligt naiva leende kanaliserar han åtminstone en del av den pojkaktighet som verklighetens Ted bar på. Bara en sådan sak som att han sjunger själv är värd en applåd. Jag skulle inte kunna se någon annan spela Ted Gärdestad. Han är den perfekt Ted. En sak som jag inte visste är att Ted spelade med Abba ett tag, och låte Helena är så bra. Ni måste lyssna på den.
åh jag vill se den! :)
Svar:
Anja Kajtaz
Emilia Sjödin